NanoForum 2012: Nanotekniken har medvind

Nanotekniken i Sverige är av hög klass och seglar i medvind. Det menade Lars Leijonborg, ordförande i SwedNanoTech när han invigde årets NanoForum. Lars Leijonborg såg många skäl till optimism.

Läs mer…

NanoForum 2012: Nanoteknik lösning för elektronik och energiteknik

Nanotekniken ger nya möjligheter för nyckelområden som elektronik och energiproduktion. Det framgick vid NanoForum 2012. Nästa generation elektronik kan krympas ytterligare med hjälp av kolnanostrukturer…

Läs mer…

Smart medicin

Läkemedel och cellgifter som transporteras till den sjuka vävnaden i nanokapslar. Skarpare bilder av tumörer. Proteser som styrs av tanken genom kopplingar med nanotrådar. Luftrörsproteser där stamceller får växa på en stomme av nanomaterial. Och ett enkelt hemtest för halsfluss. Nanotekniken kommer att ge oss både smartare och enklare sjukvård i framtiden.

Riskfritt?

Med varje tekniksprång följer ovisshet och nya utmaningar. För nanoteknikens del handlar det om små partiklar på atomnivå. Samtidigt som de är själva grunden för produkter med helt nya egenskaper,  kan de innebära risker för människans hälsa och miljön. Riskforskning behövs. Inte för att bromsa utvecklingen, utan för att möjliggöra den.

 

Verktygslådan

Vi är omgivna av apparater som innehåller nanokomponenter. Mobiltelefonen, den bärbara datorn, sensorn som utlöser bilens airbag – alla innehåller de delar som är så små att de bara kan tillverkas i nanoskala. Teknikerna är avancerade vidareutvecklingar av tryckarens och bildhuggarens metoder. I takt med att verktygslådan växer kommer vi att få ännu fler apparater och produkter med inbyggd nanoteknik och -elektronik.

En ljus framtid

Nya upptäckter inom fysik och nanoteknik gör det möjligt att ersätta elektricitet med ljus. Mikrochips med fotoniska kristaller som leder ljuset runt i ett kretslopp, och information som lagras i ljuspartiklar,  är några uppfinningar som kan göra framtidens datorer ännu snabbare och mindre. Med nanofotoniken går det att snabba upp datorerna, utveckla nya cancerbehandlingsmetoder och göra koden till ditt bankkort supersäker!

Energi

Bränsleceller som tillverkar el från vätgas och elektrolysceller som gör vätgas från el kan bli en viktig faktor i framtidens energiförsörjning.Vad sägs om att sol och vind levererar energi till produktion av vätgas som sedan omvandlas i bränsleceller till elektricitet? Det är en bit kvar till visionen om ett fossilfritt samhälle, men teknikutvecklingen pågår och här spelar nanotekniken en viktig roll.

Naturen som ingenjör

I naturen har nanotekniken finslipats under lång tid. Tänk bara på färgspelet när solen lyser på en fjärilsvinge. Eller geckoödlan som bildligt talat upphäver tyngdlagen när den klättrar på kala väggar och   tak. För att inte tala om lotusblomman som håller sig ren och vacker trots att den lever i en ibland dammig miljö. Det som har tagit naturen miljarder år kan nu utföras i laboratorier under kontrollerade förhållanden.

Välkommen till föreningen för Sveriges nanoteknikaktörer!

Kosmetikaföretag produktutvecklar med svensk nanoteknik

Det svenska företaget Nanologica AB  har skrivit ett strategiskt samarbetsavtal med Oriflame Cosmetics AB, ett globalt skönhetsföretag. Nanologica kommer att arbeta med några av den globala kosmetikindustrins största utmaningar inom produktutveckling, nämligen hållbarhetstid för produkter, samt stabilitet och löslighet av molekyler. Läs pressmeddelandet

Chalmers uppgraderar elektronstrålelitografin

Chalmers får drygt 50 miljoner kronor i årets utdelning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.  Av dessa går 22 miljoner kronor till Chalmers nanotekniklaboratorium som ska användas till ny utrustning för nanolitografi. I första hand till ett nytt system för elektronstrålelitografi, som är en teknik för att tillverka elektronikkomponenter och andra strukturer i nanostorlek. Tekniken är mycket viktig inom nanoteknologin och har varit en förutsättning för flera viktiga forskningsgenombrott på Chalmers under senare tid. Läs pressmeddelandet. 

Största nationella fysikpriset till Chalmersforskare

Fredrik Höök, professor i biologisk fysik vid Chalmers, får årets Göran Gustafssonpris i fysik av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelas priset för sin framgångsrika forskning om cellmembranet. Nu får han 4,5 miljoner kronor till nya forskningsprojekt som han väljer helt efter eget huvud. Läs pressmeddelandet.

Guldregn över nanoteknikforskning

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ger totalt 88 miljoner kronor till utrustning för forskning inom nanoteknologi till Chalmers, Lunds universitet och KTH.

- Sverige har en mycket stark position inom nanovetenskap och Stiftelsens styrelse anser det viktigt att säkerställa denna disciplins fortsatta konkurrenskraft, förklarar Göran Sandberg, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Av det totala anslaget går 30 miljoner kronor till Lunds universitet.

- Det känns såklart jättehärligt att få detta anslag som kommer att ytterligare stärka Lunds Nanolab och Lunds Universitets profilering inom nanovetenskap, säger professor Lars Montelius som är ordförande för Lunds NanoLab inom nmC@LU. Vi ska utveckla ett alldeles världsunikt system för att framställa extremt bra nanomaterial med egenskaper som vida överstiger vad man kan åstadkomma i dag med tillämpningar inom energi, ICT och bio-området.

De nya nanomaterialen bygger ofta på olika skikt av material. Varje sådant tillverkningssteg måste vara optimalt för att materialet i slutändan ska hålla måttet. I det system som ska skapas vid Lunds NanoLab kan man kontrollera och karakterisera såväl ytorna på dessa olika skikt som den färdiga nanostrukturen ned till atomär nivå i ett fullt systemperspektiv. Denna ingenjörsmässiga atomära kontroll kommer att kunna ge nya nanomaterial med överlägsna egenskaper.

- Systemet kommer också komma hela Sverige till gagn genom vår samverkan med det nationella renrumssamarbetet MyFab, säger Lars Montelius.

 

 

Svensk professor samordnar EU:s storsatsning på nanotoxikologi

EU-projekten FP7-MARINA och FP7-NanoValid satsar sammanlagt 18,6 miljoner euro på att utveckla referensmetoder och material för livscykelanalyser, exponering, riskidentifiering och riskbedömning av syntetiska nanomaterial. Professor Bengt Fadeel, chef för IMMs enhet för molekylär toxikologi på Karolinska institutet är temaansvarig för toxikologi (humantoxikologi, ekotoxikologi och systemtoxikologi) i FP7-MARINA som kommer att ha  ett nära samarbete med FP7-NanoValid. Läs pressmeddelandet.

Nervceller växer på nanocellulosa – ger hjärnforskningen en ny dimension

Nanocellulosa stimulerar bildandet av neurala nätverk, visar en forskargrupp från Chalmers och Göteborgs universitet. Det är första steget för att skapa en tredimensionell modell av hjärnan. En sådan modell kan ta hjärnforskningen till helt nya nivåer, till exempel när det gäller Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Läs pressmeddelandet.

Samlad expertis sågar miljöministerns förslag

Det enda nanopartiklar har gemensamt är storleken, övriga egenskaper kan inte automatiskt överföras melllan olika material. Ett obligatoriskt  register skulle bli ett tandlöst verktyg utan reell möjlighet att komma åt de verkliga problemen. I vissa fall skulle det till och med kunna hindra utvecklingen på områden där litenheten verkligen har betydelse för resultatet. Läs debattartikeln i Ny Teknik.